Mint condition.

5 mars , 2017

Som seden kräver och för att ni ska få en liten uppfattning om vem jag, som skriver detta, är så är det på sin plats att jag presenterar mig i korta drag.

Mitt namn är Fredrik Adetoft men kallas för ”Ade” och bor i Vänersborg med min familj. Jag har passerat 40 med några år men är frisk i kropp och sinne. Jag är Sambo och har tre barn. Efter det att katten gick vidare till de sälla jaktmarkerna så är vi nu djurlösa. Vi har skaffat en husvagn istället.

Mitt teknikintresse har jag fått efter min far. Jag ser teknik som ett hjälpmedel och inte lyx. Därför vill jag gärna ha det senaste som dimper ner från teknikhimmelen.

I början av seklet kom jag i kontakt med Linux för första gången. Jag satt med min gamla PC och Windows XP och grejade. Hur jag fick nys om Linux vet jag faktiskt inte. Där sviker minnet mig.

Jag fick kontakt med en man som kallade sig Exton. Han producerade så kallade “live CD”. Du laddade hem en ISO-fil och brände den på en CD. Från denna skiva kunde du sedan boota din PC och köra ett linuxbaserat operativsystem.

Det var inte helt självklart att systemet fungerade. Det blev många och långa trådar i Extons frågeforum. Men det var spännande. En dator fri från Windows. Varför jag har detta agg emot Windows vet jag faktiskt inte. Kanske för att “alla” har det. Jag vill inte vara som alla andra.

I denna veva, runt 2005-2006 hittade jag Ubuntu. En version av Linux som sades fungera ”out of the box”. Mycket riktigt, det fungerade klockrent!

By The original uploader was Altonbr at English Wikipedia – Transferred from en.wikipedia to Commons by IngerAlHaosului using CommonsHelper.

Jag har sedan dess inte haft en dator med Windows installerat. Jag har följt med Ubuntu i alla år tills jag köpte en Mac 2013 eller 2014. Ska jag vara helt ärlig så kom jag aldrig överens med MacOS. Kanske gav jag det inte den chans det förtjänade. Men jag kände mig inte ”hemma”.

Det finns väl ingen som kan säga, med handen på hjärtat, att Apple gör kass hårdvara. Det är en fröjd att skriva på tangentbordet. Retinaskärmen är oslagbar. Bygget är gediget och enligt mig saknar min Macbook Pro konkurrens. Tänk att ha ett smidigt, älskvärt linuxsystem installerat!

Sagt och gjort. Jag sökte mig tillbaka till Linux.

Den senaste versionen av Ubuntu laddades hem och installerades.

Ahh! Jag är hemma igen!

Dock var det det några saker som inte flöt på som jag ville. Kortläsaren, den lilla porten där du stoppar in ditt SD-kort från kameran fungerade inte. Jag hade även ett litet skärmflimmer ibland. Irriterande.

Eftersom jag var inne i Apples värld med Iphone, Macbook mm så hade jag även köpt en Timecapsule. Det är en kombinerad Wifi-router och lagringsenhet med en kapacitet på 2 TB.

Den hittade naturligtvis inte Ubuntu. Fan!

Jag sökte på nätet och hittade hundratals beskrivningar om hur man skulle sparka igång den osynliga enheten.

Men jag är ingen man med stora kunskaper inom varken det engelska språket eller programmering. Jag är född med två stora händer och är mer praktisk av mig. Således avstår jag gärna ifrån att öppna en terminal och knacka kod.

Min räddning blev Linux Mint. Jag hade hört talas om denna linuxdistribution förut men inte vågat pröva den på grund av att jag trodde att den var på engelska. Men sent ska syndaren vakna.

Linux Mint Cinnamon

Jag sitter nu med min fantastiska Macbook som driver den senaste versionen av Linux Mint. Det är en fröjd.

Rent och snyggt och allt man kan begära av en dator för vardagligt bruk. Det går naturligtvis att göra så mycket mer i linux men för mig och många andra räcker detta mer än väl.

Mvh Ade.

 

Kommentera

Linuxpodden ©© 2016-2017
%d bloggare gillar detta: